Ångest, ångest är min arvedel

Jag och André gjorde ett riktigt fint samarbete och fick till en trevlig diktanalys, see for your self!

Dikten handlar om en person som gjort ett val som han idag ångrar och försöker tillbaka och reda ut dessa, men misslyckas! Det behöver inte vara han som orsakat detta men han försöker hitta tillbaka till källan där han påverkade det hela.

”Jag famlar kring i detta dunkla rum.” Han försöker hitta tillbaka men lyckas inte och vet inte heller hur han ska göra.

Arvdel – Ångest kommer alltid att finnas kvar, oavsett hur stark individen är och hur mycket vi än utvecklas kommer ångesten alltid att finnas kvar och gå i arv.

Dikten lämnar inte riktigt en känsla av ångest, den lämnar en känsla av olycka och tragik. Man lider med denna person som verkligen ångrar något. Frustrationen stiger när han inte klarar att reda ut problem och man lider med honom, eftersom han försöker och är så frustrerad över detta problem.

Eftersom att denna dikt skrevs under första världskriget kan han ha försökt att förmedla ett budskap av den traumatiska upplevelsen som kriget i själva verket gav. Vi tror att han försöker att uttrycka sin ångest från kriget i form av en känslostark dikt.

Krönika

Så... nu var det dags att publicera krönikan!

Jag blev riktigt nöjd med texten men frågan är om det nu är en bra krönika? Det får du själv bedöma...

Vad är egentligen ett rån idag? Eller vad klassas som rån?

Måste man ha ett automatvapen och en rånarluva och skjuta ex antal skottsalvor i postens tak innan man får springa iväg till en stulen Nissan pickup med några tusenlappar av dagskassan i en påse? Är det ett rån?

Nästan alla idag skulle nog utan att tveka säga att detta är ett skolex

empel på ett rån. Men om de nu s.k. rånarna varken har luva eller automatvapen utan istället h

ar kostymer och portföljer på sig, är dessa män rånare?

I juni år 1997 gick några välklädda män in på Barclays Bank i London och hade efter några enkla elektroniska överföringar plundrat företaget Trustor på nästan 500 miljoner kronor. De kom över belopp som ”vanliga” bankrånare inte ens kunde drömma om att komma över. Men de gjorde det utan de klassiska rånattributen och utan varken hot eller våld. Så är dessa män rånare? Eller vad ska vi klassa dem som?

I helgen var jag hemma hos en polare och kollade på fotboll. Stämningen var på topp och alla var riktigt peppade under matchen. Under halvtidsvilan går snacket om allt från att Zlatan är för bra för Sverige och att Lagerbäck borde avgå och gud vet vad. Plötsligt, från ingenstans säger nån nått i stil med ”Fan va coolt med helikopterrånet, äntligen nån som gör något ordentligt i Sverige!!!” och alla killar håller med och snacket har tvärt bytt ämne till det som tydligt, är ett mycket häftigt rån. Dessa kommentarer kommer inte enbart från några uppspelta tonårsgrabbar. Överallt är det nu full fokus på rånarna. Vad är det då egentligen som fascinerar oss? Att det är så spännande? Antagligen för vi har inte sett något liknande förut, bara på film, och att ingen blev skadad, att ingen materiell förstöring förekom.

Ingen kom till fysisk skada under helikopterrånet, utan rånarna kunde knata in och hämta pengarna och lasta dem på helikoptern i lugn och ro. Det gör att detta rån liknar ekonomisk brottslighet mer än andra rån, som ex personrån. Är det så att den här typen av rån, där inte någon kommer till direkt fysisk skada, är mer accepterat? För jag kan ju säga nu, i efterhand, att om rånarna hade skjut ner och dödat två väktare på G4S så hade situationen sett helt annorlunda ut idag. Vi hade med största sannolikhet inte tyckt att detta var acceptabelt och fascinationen kring brottet hade inte varit lika stor.

Ekonomiska brott drabbar oftast bara några få och merparten av dessa är i de flesta fall stora aktieägare och företag. De är alltså inte medel Svenson som blir snuvade på pengarna, utan de stora företagen. Gör detta att vi tycker att det är okej? Känner vi en sån motsättning mot de stora företagen så att vi till och med tycker att det är lite rätt åt dem? Nu när det var ett av världens största bevakningsbolag som blev av med mångmiljonbelopp så känner vi ingen medkänsla för dem på något sätt. Föraktar vi storbolagen så mycket att vi ”hejar” lite extra på dem som tar från dem, då vi själva inte drabbas? Ta från de rika och ge till… sig själv? Jag vet inte riktigt hur ställningstagandet blir kring detta men har samhället blivit så avtrubbat av brott att det är okej, så länge ingen kommer till fysik skada eller du själv inte kommer till skada? Är då ekonomisk brottslighet okej?

Uppdate!

Mitt projekt

Jag arbetar just nu med ekonomisk brottslighet eftersom jag tycker att det är ett både intressant och skrämmande ämne.

Hur går det?

Det går helt okej, jag läser just nu Svindlande Affärer(ja, fortfarande...) av Gunnar Lindstedt som är en ganska tung bok att läsa vilket gör att det tar tid för mig... Jag brukar i vanliga fall oftast läsa merparten av mina böcker i sängen, innan jag ska sova, men med den här boken är det svårt eftersom att den får mig att somna direkt och när jag öppnar den kvällen efter, har jag inte en aning om vad det var som jag egentligen läste kvällen innan.

Jag använder?

För att variera mig från den väldigt fackliga läsningen i Svindlande Affärer har jag använt lite andra metoder och källor för att hämta information. Jag hittade en ganska omfattade artikel från SvD som jag tror att jag kommer att kunna ha ganska stor användning för. Jag försöker just nu att öppna länken som jag har sparat som favorit men den här datorn gillar inte mig så det går inte speciellt bra... Jag får se om jag lyckas få med länken lite längre ner när den laddat klart!

Den handlar i alla fall om fallet med Bernard Madoff som genom ett pyramidspel med investerare svindlat bort ofantliga summor från kunder som gett honom uppdraget att förvalta deras pengar. Det här fallet är det senaste, stora, uppdagande kring ekonomisk brottslighet och vad som gör det här fallet så spännande är att han klarade att göra detta så länge, han har utan att någon, fram tills för ett litet tag sedan, svindlat bort belopp upp emot 50 MILJARDER dollar! Helt sjukt! Tänk om han hade stannat på 25 miljarder? Hade han klarat sig undan då?

Jag har också lyssnat på P3 Dokumentärs avsnitt om Trustor som går in på hur det gick till lite mer ytligt och de intervjuar också en av de som var åtalade, Thomas Jisander, är med och kommenterar det hela. Jag gillar dokumentären eftersom att den inte är lika djupgående som boken och är dessutom lättare att förstå. Att en inblandad kommenterar och förklarar hur det (från hans sida) "egentligen" gick till kan man ju tycka lite som man vill om. Man får ta det hela med en nypa salt helt enkelt.

Mina intryck...

Av boken, artikeln och dokumentären är att jag tycker att alla är bra att ha med för att de kompletterar varandra på olika sätt och eftersom mitt arbete handlar om ekonomisk brottslighet, och inte bara om Trustor, så försöker jag att få med lite andra artiklar och vinklar på ett ganska smalt, men ändå väldigt brett ämne. Artikeln om Madoff fascinerar mig mycket och jag tycker att hans fall är det intressantaste inom detta ämne som jag stött på so far, därför tog jag med artikeln om honom.

Det är allt för denna gång!

Det var ett försök till att fylla säcken som Per vill ha och jag har svårt att skriva intryck och vad jag känner för artiklar och dyligt, i kort form, men detta var ett försök!

Enjoy